alexandrasjosten.blogg.se; ni kan kalla mig... awesome
hello, miss awesome at your service
Hihi nä skämt å sido eller hur man nu säger ;)
Min plan på att gå och lägga mig tidigt igår gick inte så bra vill jag lova. Det måste nämligen ha varit efterfest här på korridoren för jesus vad det lät. Som tur var tystnade det redan vid tre så då fick jag äntligen lite sömn. Måste dock ha sovit oroligt och gnisslat tänder för jag har hemskt ont i käkarna.
I mitt sömnlösa tillstånd i natt bestämde jag mig dels för att jag aldrig mer kommer att vara hemma en fredagkväll och tänka att jag kommer att kunna "plugga och lägga mig tidigt". Tjena lixom. Jag har inte alls haft något problem med att bo på korridor innan men just nu är jag lite trött faktiskt. 12 idag kom musiken nämligen på igen och nu spelas det någon kass rockmusik som hörs över hela stället. irriterande.
Hur som helst. Mitt andra beslut i natt var att titta på en disneyfilm och det blev ingen mindre än Mulan för att det var väldigt länge sedan. Efter att ha sett flera disneyfilmer vid lite äldre ålder så att säga så kan jag konstatera att det finns inga filmer som är mer sorgliga än disneyfilmer. Lixom kom igen, hennes pappa som knappt kan gå måste anmäla sig till att vara mer i armen. Detta med hans och alla andras vetskap om att han aldrig kommer att överleva. Hur dottern rymmer mitt i natten och klär ut sig till kille för att ta sin pappas plats och genom att göra detta riskerar hon sitt liv om det kommer fram att hon är kvinna. Hur kan man inte gråta till detta?
Mulan var inte en av mina favoriter som yngre vilket jag nu inte alls kan förstå. Hur kunde jag inte tycka att det var jättefint?
Samma sak med lejonkungen som jag förvisso tyckte väldigt mycket om men jag kan inte minnas att jag tyckte att det var speciellt sorgligt när Mofasa dog. Nu däremot måste jag stänga av varje gång den scenen kommer och har därför fått ge upp på att kunna titta på lejonkungen. Om man blir mer och mer blödig med ålder så är jag typ körd för i så fall kommer jag att gråta till allt när jag är 40.
Gillar ni sorgliga filmer borde ni verkligen kolla på "allt för min syster" som verkligen är en snyfthistoria från början till slut.
Kommentarer
Trackback