1. Vem är jag

Detta är alltså första inlägget på min lista. Reglerna är som följer: 
Jag kommer att skriva detta inlägg och sedan är min önskan att ni läsare kommer att skriva ett likadant om er. I inlägget får ni gärna länka till mitt inlägg så att fler kan vara med. När ni har publicerat inlägget vill jag att ni skriver en kommentar på detta inlägg där ni länkar till erat inlägg så kommer jag att länka till er blogg i ett separat inlägg! Hur låter det?

Men mitt namn är alltså Alexandra Sjösten. nooo shiet tänker ni säkert då. Och nu kanske ni tänker ”vem är hon att tro att hon vet vad jag tänker” men lugna ner dig, det var bara en gissning. Eller så hann ni inte tänka efter alls innan ni fortsatte läsa och tycker att min text hittills makes no sence. OCH baam jag gör det igen. Antar vad du som läsare tycker alltså. Jag ber så mycket om ursäkt och jag tycker att vi trillat ifrån ämnet lite. Denna text ska ju alltså handla om vem jag är, inte vad du tycker och tänker. Gud alltså.

Jag är 19 år gammal och jobbar som hästskötare i världsmetropolen Vaggeryd. När jag var ungefär 6 år gammal började jag hänga på olasgårds riskola en gång i veckan. Sedan dess har jag varit hästbiten för hela slanten. Trots många försök från mamma att lura in mig på balett, fotboll, showdance, gymnastik och säkert tusen saker jag inte kommer på nu så har hästar alltid varit mitt största intresse. Förutom när jag var typ 14, ni vet, då låg ju killar och hästar på en ganska jämn nivå på intresseskalan men det växte man ju som tur är ifrån!


En bild på mig och min första häst 

Jag är såklart fortfarande intresserad av killar men man lär ju sig balansera sina intressen genom åren.  På tal om killar så kilar jag stadigt med min pojkvän Axel. Vi har varit tillsammans i två månader på söndag så inte så länge alltså. Att försöka balansera Axel och mitt jobb gör mig till en väldigt upptagen tjej!

En vanlig dag kan för mig se ut så att jag börjar jobba vid halv 8, då fodrar vi, mockar och släpper ut. Sedan står frukost på schemat och efter frukosten ridning. Lunch brukar falla sig runt 13 och efter lunch rider vi om vi inte blev färdiga med det på förmiddagen och gör andra uppgifter så som att klippa och fixa med hästarna. Normalt sett är vi klara på jobbet ungefär vid 18 och sedan brukar jag rida min egen häst. Efter henne blir det rusch in i huset för att snabbduscha och fixa sig för att sedan åka till pojkvännen. Där brukar jag hänga någon timme och sedan åka hem för att sova och upprepa proceduren nästa dag! Helt ärligt, hur bra låter inte mitt liv?

Jag och Magnolia, en jobbhäst 

Som de flesta i min ålder lider jag av symptomet att inte veta vad jag vill jobba med i framtiden. Att jobba med hästar är ju såklart drömmen men vi får se hur det går. Hösten 2013 kommer ni att hitta mig i lund studerandes till civilingenjör med inriktning teknisk nanovetenskap mest för att det låter som en intressant linje och en bra utbildning i ryggen är det bästa man kan ha. Sedan ska jag även skriva en bok någon gång i mitt liv, det är ett måste! Författare eller bokredaktör är två andra drömyrken jag har.

I övrigt skulle jag säga att jag är ganska snäll och trygg i mig själv. På lördagkvällar hittar ni mig och Elvira på centrum dansande till hård house av världens grymmast DJ. OCH HOLD IT! Hur har jag kunnat skriva hela denna långa text utan att ens nämna mitt enorma shoppningberoende. Jag är ungefär megafrälst i kläder och så fort jag är ledig i princip shoppar jag. Det är därför min blogg är blandad kläder och hästar. Det är helt enkelt en för stor del av mitt liv för att kunna lämna ute.
Om jag skulle beskriva min stil skulle jag säga att den är ganska flickig och under utveckling. Varje dag upptäcker man smaker och stilar i sig själv som man inte visste att man tyckte om. Men jag skulle säga att en klänning, stickad tröja och mina lackboots alltid går hem hos mig.

En av mina favoritklänningar of all times. Har haft den i säkert 5 år! 

Ska jag prata om mig själv måste jag kanske även nämna min bästa vän och vapendragare, Tove. Vi har gick i samma klass på gymnasiet där vi fann varandra. Vi är en knasig kombo och kallar oss för retardgirls. I trean sysselsatte vi oss med att göra fula filmer och lägga upp på youtube. Här är ett smakprov: 

Som ni förstår tycker vi själva att det är hysteriskt kul. 

Jag tror att det var allt jag hade att säga om mig själv för tillfället och jag hoppas att det kan ge er lite inspiration till vad ni ska skriva i era inlägg! Så chopchop run away och skriv ett inlägg om er och glöm inte att länka det i kommentarerna till detta inlägget.

Ciao 



RSS 2.0